Obersalzberg

När Hitler frigavs i förtid från Landsbergs fästning i december 1924 flyttade han till Obersalzberg, Berchtesgaden, och bosatte sig i en liten stuga. Det var Hitlers politiske mentor Dietrich Eckart som först hade introducerat honom till denna idylliska plats i de bajerska alperna. På Obersalzberg började Hitler att återuppbygga partiet och han skrev även den andra delen av Mein kampf (den nationalsocialistiska rörelsen). 1927 hyrde Hitler ett betydligt större hus på Obersalzberg, haus Wachenfeld. Sex år senare och med god hjälp av inkomsterna från Mein kampf köpte han huset. Haus Wachenfeld låg vackert beläget på en sluttning med utsikt mot det 1973 meter höga Untersberg. Enligt myten är det där som kejsare Friedrich Barbarossa väntar på att få återupprätta det tyska rikets fornstora glans. Till kejsarens ära lät Hitler namnge anfallet mot Sovjetunionen i juni 1941 till Operation Barbarossa.

Fram till maktövertagandet 1933 pendlade Hitler främst mellan München och Obersalzberg. Därefter kom Hitler att tillbringa alltmer tid i Berlin, men han återvände till Obersalzberg så ofta han kunde och platsen blev på sätt och vis ett andra maktcentrum. Efter maktövertagandet inleddes under ledning av Martin Bormann en omfattande utbyggnad av hela Obersalzberg. Tidigare invånares ägor köptes loss, med hot om så krävdes, och haus Wachenfeld genomgick en omfattande ombyggnad. När ombyggnaden var klar 1936 kom huset att kallas för Berghof.

Obersalzberg kom att bli en samlingspunkt för de nazistiska koryféerna där flera utav dem byggde eller hyrde flotta villor. Här kunde de koppla av i en idyllisk miljö som var i skarp kontrast till den verklighet de skapade på andra håll. Hela Obersalzberg spärrades av i flera säkerhetszoner och ”berget” blev som en liten innesluten stad för den innersta nazistiska kretsen, deras familjer och vänner. Förutom privata villor och kaserner byggdes det även postkontor, daghem, växthus, hotell, underjordiska skjutbanor mm.

Under 1943 påbörjades bygget av ett omfattande tunnelsystem på Obersalzberg. Det främsta syftet var att det skulle användas som skyddsrum i händelse av flyganfall. Tunnlarna band samman byggnaderna på ”berget” och det skulle även kunna användas som ett temporärt boende. Före kriget tillät nazisterna människor att besöka Obersalzberg där de kunde få en skymt av sin ledare. Av propagandistiska skäl tillät Hitler att speciellt utvalda personer, särskilt barn, fick möjlighet att träffa honom på Berghof.

Den kanske mest kända byggnaden på Obersalzberg är det hus som Martin Bormann lät bygga på toppen av berget Kehlstein, eller Örnnästet som det är mera känt som. Namnet Örnnästet myntades först av en fransk diplomat före kriget, men det var amerikanarna som efter kriget började kalla det för Örnnästet. Nazisterna själva kallade det för D-haus (typ diplomathuset). Huset byggdes på en höjd av 1836 meter längst ut på toppen av Kehlstein med en magnifik utsikt över Berchtesgaden och dess omgivningar. På en fin och klar dag går det att se så långt bort som till Salzburg, ca 20 kilometer bort. Bygget påbörjades 1936 och hade inte några som helst ekonomiska begränsningar och stod klart efter endast 13 månader. Arbetarna som byggde huset och den slingrande väg som leder upp till berget lockades med höga löner. Ett flertal arbetare omkom i arbetsolyckor.

Det finns olika uppfattningar om varför huset byggdes. En del hävdar att det var en födelsedagspresent från nazistpartiet till Hitler på hans femtioårsdag 1939. Andra hävdar att det var en del utav den nazistiska mentaliteten och självförhärligandet av att uttrycka sig i monumentalt storslagna byggnader. Vilket det nu än må vara besökte Hitler huset mellan tio och femton gånger. Mest i samband med andra statsmän som besökte Berghof. Sista gången Hitler besökte Örnnästet var i oktober 1940. Anledningen till att Hitler inte besökte huset oftare var att han inte tyckte om höjder. En som däremot gärna vistades i huset var Eva Braun, oftast tillsammans med familj och vänner. Det har också hävdats att huset skulle vara ett s.k. tehus där den innersta kretsen samlades för att fika och umgås. Detta är dock fel då det riktiga tehuset låg ca en kilometer nedanför Berghof vid det natursköna Mooslahnerkopf. Dit promenerade Hitler med sitt följe efter lunchen för att just fika och umgås.

Den 25 april 1945 bombades Obersalzberg av det brittiska RAF och byggnaderna skadades svårt, däribland Berghof men inte Örnnästet. Efter kriget blev ruinerna på Obersalzberg en turistattraktion och därför beslöt den bajerska regeringen 1952 att spränga ruinerna efter nazisternas privata villor. Däremot lät man andra byggnader/ruiner vara kvar, dessa kom att användas av den amerikanska armén. Även Örnnästet och tunnlarna klarade sig och är idag populära besöksmål, i synnerhet Örnnästet. I Tyskland är huset sedan kriget känt som Kehlsteinhaus. Obersalzberg kom ända fram till 1995 att stå under amerikanskt förmynderi.

Nuvarande status: Raserat med museum.

Adress: Salzbergstrasse 41, 83471 Berchtesgaden.   

Att ta sig dit: Buss från Berchtesgadens centralstation.

Kommentar: När jag besökte Berghof och Obersalzberg i maj 1997 fanns det fortfarande många ruiner kvar och jag minns att det var en fantastisk känsla att få vandra omkring på området i duggregnet och ensamheten. Jag skapade mina egna sinnebilder utifrån böcker jag läst om platsen och Eva Brauns privata filmer och det kändes nästan som att jag blev ett med historien. Tyvärr är inte detta längre möjligt eftersom en majoritet av ruinerna och byggnaderna sedan början på 2000-talet är borta och ersatts av nya. Jag är därför väldigt glad över att jag fick tillfälle att uppleva ”berget” medan tid var.

Trots att det mesta är borta lockar ändå platsen till sig besökare från hela världen. Det finns en mystik över platser med en stark koppling till Hitler och Obersalzberg är kanske den starkaste av dem alla. Obersalzberg kommer alltid att vara förknippat med Hitler och detta gör att människor söker sig dit. Inte av ideologisk eller sympatiserande karaktär, snarare mer av en nyfikenhet av att själv placera sig på samma plats som en av historiens mest kända och omtalade personer. 

Litteraturtips: Lambert, Angela: Eva Brauns förlorade liv (2006).

Internet: www.obersalzberg.de

xxx

xxx

xxx